Jag minns min första telefonsvarare. Jag var helt exalterad och tyckte att det var revolutionerande. Det var väl typ -90 när man nyss flyttat hemifrån. Och när sen personsökaren kom. Det fanns inte ord som kunde beskriva hur otroligt cool jag kände mig när jag köpte en sån. Och viktig. När den pep där nere i väskan kände jag mig verkligen viktig.
Jag ska inte påstå att jag är någon tekniknörd. Men man kan nog säga att jag går igång på nya prylar. Om jag någon gång fick så mycket pengar att jag kunde köpa en ny bil. Typ största modellen av Audis Q serie, eller en stor mäktig Volvo. Då skulle jag nog vara i sjunde himlen och min näsa skulle säkert peka lite uppåt när jag körde omkring. Mallig skulle jag vara. En riktig mallgroda.
Men än så länge har jag ju inte råd med den typen av inköp. Jag nöjer mig med min nya vita Sony Eriksson X10 och min nya vita mini hp som matchar varandra så otroligt bra. Och ganska ofta känner jag mig viktig. Inte på samma sätt som när jag köpte en personsökare i början på 90-talet. Men viktig för min dotter och min familj, viktig för att jag är jag. Det är bra att känna sig viktig. För man skärper liksom till sig. Viktiga människor håller ju inte bara på och tramsar.
Det här inlägget skulle egentligen ha handlat om alla nödvändiga ”appar” som jag laddat ner i min nya telefon. Men det får jag ta en annan gång.
Faaaan MArit va S C H N Y G G A grejor! Och X10 är verkligen en ”vill ha” grej. Minns du att JAG fick ärva din första ptelefonsvararer, du hade känsla för bra grejor redan då, minns jag. Min första mobil köpte jag av en mycket mer tvivelaktig person (som du känner mycket väl… ;D) den fungerade INTE så bra. OM man kan avläsa en människa utifrån kvalitén på grejorna de köper….så är du bra och viktig. Och jag är bra och viktig och har koll på folk – om inte grejor – och därför är du verkligen bra och viktig! Luv ya!
ha ha.. luv ya too Åsa! Det ju därför vi kompletterar varandra så bra .. jag har koll på grejorna och du på folk.. vi måste träffas snart!!